Jag bodde i ett land

Jag bodde i ett land nära himmelen, där natten var stjärnrik och klar.

Där i ett land, allt för långt borta, fick mor vara mor och far vara far.

I detta land fanns en tro på en framtid, med Gud som dess frälsning och folket i bön.

Där respekterades äldre och auktoriteter, och man struntade blankt i utifall någon på detta blev stött. 

Och när man sa, tack det är bra, jag kan ej för Jesus är min.

Då svarade man glatt, javisst! om Gud vill, håll på din tro, den är din.